Jag minns första gången jag såg Il Postino, (the Postman). Där föddes nog en en dröm om att åka till en vacker italiensk fiskeby, att sitta och äta på en liten restaurang vid havet och kanske läsa poesi, varför inte av Pablo Neruda. Jag har en bok av Pablo Neruda hemma och den står på min bokhylla och påminner mig om det vackra i att kunna beröra med ord. Jag vill bara rekomendera er att se Il Postino, om ni inte redan har gjort det. Det är en vacker stillsam och subtil film om den blyga postmannen Mario som blir personlig brevbärare åt den store chilenske poeten Pablo Neruda som lever i exil på den vackra ön Capri. Ur mötet växer en fin vänskap fram. Det är en varm film om kärlek, och om ord som berör. Jag tycker det är fint med brev, handskriva brev, när man kan se när en människa lagt ner tid och sin själ i att skriva.

Just ja, soundtracket är även det ett av de finaste jag hört.

Filmtips till er en regnig lördag!