Att du vill vara min

Det var en gång en tjej som blev kär. Hon visste redan från första gången hon såg honom att det var han.
Det fanns inte något hon inte skulle göra för honom, han var värd att dö för. Den känslan är få som får uppleva, det är en lyx, något vackert och fantastiskt men samtidigt även det ondaste och sköraste man kan uppleva.
Kärlek.

Hon drömde ibland om att slippa vara sårbar, att sluta vara sjuk av att älska. Vem skulle hon vara? Ensam? stark? lyckligare? logisk?
Dom tankar försvann så fort hon såg honom, så fort hon kröp ner brevid hans varma kropp, när deras händer hårt sammanlänkades, en blick och dom förstod varandra. All ångest och rädsla försvann och visst ville hon för alltid vara två. För alltid vara hans.

Kärlek, man dör lite en smula för varje gång sägs det.
Är kärlek värd all smärta, sårbarhet och krångligheter ett förhållande och kärlek bär med sig?
Men kärlek är risker, kärlek är sårbart, kärlek är modigt, kärlek är att våga älska. Kärlek är att våga vara arg, våga gråta, vara ärlig och känna. Kärlek är rent och djävulskt. När du hittar någon som förstår dig, som skrattar med dig, gråter med dig och får dig att vilja bli en bättre människa, Det är då det är värt all virrvarr av känslor, smärta och ologik. Att hitta en person att älska är ibland minimal, och om den älskar en tillbaka så är det fantastiskt.

Kärlek den är stundtals helt ologisk, ibland en lögn, het, iskall, galen men mest fantastisk och värd att slåss för.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0